Just så!

Han uttryckte det så bra, den där reslige, vältalige och, i mina ögon alltigenom fulländade, heminredaren.

”Livet är som ett snöre och för varje större händelse i livet så gör man en knut på snöret. Och en dag när jag blir gammal ska jag dra med handen tillbaka på snöret och för varje liten bump av en knut ska jag minnas stunder som denna”.

Knutarna. 

Min årsrikedom ter sig måhända ganska oansenlig och blygsam i jämförelse med denne man men likafullt har det knutits några knutar på det snöre som är mitt. Mitt livs snöre.

Och jag vill så gärna tro och hoppas att knutarna kommer att bli fler allt eftersom tiden har sin gång. 

”Så är livet. Man gör, man går vidare, man tänker tillbaka och så blir det ett minne”.

Love life!

/Malin