Att älska en person du aldrig träffat. 

 

Vid första mötet faller du handlöst. Tiden står plötsligt still och det enda du vet och förnimmer med alla dina sinnen är att personen du möter kommer att uppfylla hela ditt väsen med en livslång omätlig kärlek, förundran och beundran.

 

Ett skeende där förfogandet som huvudrollsinnehavare i ditt eget liv tudelas och där ni från första mötet, från drömmar till minnen, tillsammans skapar en odelad innerlig och själslig anknytning.  

 

Du.

 

Min älskade Lowis.

 

Du gav mig det finaste epitetet av de alla.

Jag blev mamma.

 

Det jag kan lära dig är ingenting i jämförelse med vad du har lärt mig. Du har visat mig vägen. 

 

Styrka, nyfikenhet och mod. 

Tre av dina främsta egenskaper.

 

Styrkan att gå din egen väg. 

Att våga. 

 

Nyfikenheten att se och upptäcka världen och nyfikenheten i mötet med det okända och outforskade.

 

Modet att utmana dig själv.

 

Du ser möjligheter.

 

Och ditt öga som ser och fångar upp allt det vackra i din omgivning och i dina medmänniskor. 

Din förmåga att skapa utifrån det som också vi ser men även utifrån det som finns i ditt inre.

 

Fortsätt vara den underbara människa som du är, min älskade Lowis. Den högt älskade dottern, storasystern, barnbarnet, kusinen, flickvännen och vännen. 

 

Gör denna världen till en bättre plats och ge oss mer av ditt underbara, smittsamma skratt, dina vackra ögon och ditt härliga leende.

 

Tro på dig själv och din egen förmåga. 

Följ ingen. 

Lär av alla.

 

Jag följer dig nu alltmer på avstånd. 

Men jag bär dig för alltid i mitt hjärta.

 

Idag fyller du arton år.

 

Ett inre kaos. Så många tankar, så mycket känslor.

Jag visste redan från början att det skulle bli svårt.

 

Landar i det faktum att det är precis så här det ska vara. 

Dina inneboende önskningar och din nyfikenhet ska ta dig vidare ut i livet.

 

Du har dina rötter. 

Vi står förbehållslöst och obevekligt bakom dig.

Som en stabil grund att stå - och kunna falla tillbaka på.

 

Jag ska försöka förlika mig med det faktum att du nu själv förfogar över huvudrollen i ditt liv. 

Och jag i mitt. 

Rollen är inte längre tudelad.

Jag finns kvar i ensemblen men jag är, som sig bör, nu degraderad till statist. 

 

Jag har under årens gång funnits vid din sida. 

Otaliga år av repetitioner och flertalet da capo.

Ständigt redo att sufflera och alltid beredd att sekundera när vi båda har fått lära av livet. 

Om livet.

 

Vi dikteras av livet. 

Och ödet författar det. 

Sida efter sida.

Kärlek, svärta, passion, komik, allvar och drama präglar det som slutligen blir vårt liv.

 

Du lärde dig flyga. Livet och kärleken gav dig luft under dina vingar.

Jag lärde mig vad själslig, obeveklig kärlek är och det vackra i att våga släppa taget. Insikten om det vackra i det förgängliga. 

Att kärleken är.

 

Nuet och världen är din att upptäcka och utforska.

”Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid!”

 

Gå inte alltid dit vägen leder utan gå istället där ingen väg finns och lämna spår.

 

Grattis på artonårsdagen min älskade Lowa!

 

Love life!

 

/Malin