Spegelbilden.

Vågen.

Bilden av en person. Av mig. Genomskinlig. Obetydlig. Transparent.

Så invant. 

Som rutinen att låta det yttre avgöra mitt mående, mitt inre. Att varje dag låta siffrorna på vågen avgöra. 

Att alltid se det ofullkomliga. 

Som om siffrorna på vågen definierar mig. Som om det inte gick att vara insiktsfull i sin ofullkomlighet. Som om det överhuvudtaget skulle vara av betydelse. 

Höll på att skriva av vikt...

Borde vara stolt över den kostym jag bär och siffrorna som den representerar. 

Den har burit två barn. I denna kostym har två hjärtan huserat samtidigt. Mitt eget och mina döttrars. Två liv har fått frodas. Och den ödmjukhet inför livet och kärleken liksom den stolthet över mina två döttrar som jag känner, den kan siffrorna på vågen a l d r i g suggerera. 

Mitt prickiga sommarskinn har jag också lärt mig att tycka om. 

Att vara liten, fräknig, introvert och envis. Att våga visa sin svaghet. Låta tårarna få tala om det som hjärtat berättar. Låta tangenterna på skrivbordet få berätta det som tankarna och känslorna vittnar om. Låta de svarta bokstäverna få liv och dansa och få på pränt det som upplevs och känns som inuti. 

Kanske är det en styrka. 

Med en bortflyende ovisshet och en groende trygghet i att våga. Att lyssna till det goda istället för att nedlåta sig att låta det missgynnande ta plats. 

Låta det goda och positiva få växa och gro, frånskilja det som jag så länge låtit få ta plats, det som någonstans inuti blivit en sanning, men som alltigenom bara varit m i n egen sanning. Lyssna på dem vars närvaro fyller både hjärta och själ med innerlighet, mod, värme och kärlek. 

Tona ner min egen röst, min egen sanning, undertrycka den tills dess att språket som den inre rösten talar är detsamma som hjärtats, känslornas och själens. Ingjuta kraft i och bejaka den viskande lilla svaga rösten som inte har getts utrymme. Den som alltid har fått stå tillbaka. Och bilda förbund med känslor, hjärta och själ.

Våga vara jag. 

Mamma. Dotter. Storasyster. Moatjé.

Liten, envis och introvert, med prickigt sommarskinn och med potential att bli en bättre jag. 

Love life!

/Malin