Ännu ett år har passerat.

Måhända blev året som gått inte vad vi hade hoppats på, planerat inför och önskat oss. Men vi fick lära oss att uppskatta det, och framförallt dem, vi har nära.

Så lite vi visste och så mycket vi kände. Vanmakt. En balansgång mellan hopp och förtvivlan. En önskan, vilja och längsel i våra hjärtan efter att få vara nära samtidigt som vi ovisst och insiktsfullt höll avstånd. 

Med kärleken om, till- och för varandra som den gemensamma nämnaren. 

När ingenting är visst är allt möjligt. När vi släpper krav och förväntningar på hur det borde vara. På hur det alltid har varit.

I den själlösa rutin som vi valt att kalla för vardag så tenderar just kärleken att bli ofrivilligt åsidosatt. Vi behöver inte sakna varandra eftersom vi bor tillsammans, vi träffas dagligen och därmed blir det naturligt att ta varandra för givet. 

Vi behöver inte känna saknad eller längsel, men tänk om det faktiskt är ett ofrånkomligt krav? För att vi ska komma till insikt över vad vi har. All kärlek, lycka och glädje som finns runtomkring oss. Vi reflekterar inte över vem, vad och varför. Vi tar emot och insuper känslorna men glömmer ofta bort att ge vårt erkännande.

Kanske behöver vi göra det nu mer än någonsin. När benen slogs undan på oss alla. Och mest sårbart och kännbart blev det för dem som redan låg.

Vi måste vara kloka medborgare och omtänksamma medmänniskor som H.M Konungen förkunnade i årets jultal. 

Kloka och omtänksamma nog att följa de rekommendationer som vi får. För vår egen skull. För våra nära och kära. Och inte minst för alla dem som uppbådar handlingskraft och agerar med enastående lösningsfokusering mitt i ett skeende av hopplöshet och frustration. Vi behöver vända destruktiva tankar till konstruktiv kraft.

Tillsammans är vi starka. Alla är vi viktiga och värdefulla. Och det finns många sätt att skapa en känsla av värme, gemenskap och kärlek. Fantasi är otämjd intelligens. 

Betänk ändå att många som tidigare känt sig tvehågsna inför den digitala världen med allt vad den betyder och bär med sig ändå givits möjligheten att göra det otänkbara tänkbart och förlänats en jul i gemenskap. 

Ett nytt år är snart här. Ett oskrivet blad.

Fyll det nya året med nya upplevelser. Men glöm aldrig bort att vara den du är. Låt inte någon eller något få stryka ut leendet du bär. Sluta aldrig tro på dig själv och din egen förmåga. Den finaste present du kan få är en vän. En vän som förstår, lyssnar och stöttar. En vän som frammanar leendet på dina läppar och värmen i ditt hjärta. 

Minns att du med små eller nästintill obefintliga medel kan ge till andra. Att delad glädje verkligen är dubbel glädje.

Jag har många underbara människor i min närhet. Det är en rikedom att få älskas och att älska och den rikedom jag känner för de mina, min familj och alla mina fantastiska vänner, den är omätbar. Alla lika viktiga och lika värdefulla. Alla älskade och underbara.

”Vi människor är änglar med en vinge. Det är när vi håller om varandra som vi kan flyga.” G. Larsson

Kärleken och lyckan är inte platsbunden. Kärleken och lyckan består inte i värdet av det du har omkring dig, kärleken och lyckan består i dem du har omkring dig. Kärleken och lyckan är alla förunnad, utan förbehåll. 

”Ditt liv bestäms inte så mycket av vad livet ger till dig som vilket värde du ger livet.

Ditt liv bestäms inte så mycket av vad som händer dig som hur du själv ser på det som händer” J. Miller

Tid är hjärtats slag. Och så länge hjärtat slår finns det tid. Vi blir kanske aldrig riktigt redo för livet. Vi får kasta oss ut, leva ut våra önskningar och drömmar och ha tillit till att våra vingar bär oss. 

Minnen skapas när vi allra minst anar det.

Var du än befinner dig imorgon så hoppas och önskar jag att du får ett riktigt gott nytt år fyllt med värme, glädje och kärlek.

Love life!

/Malin