”Det finns människor som kommer in i våra liv och lämnar det igen. Det finns också människor som stannar en stund och lämnar fotspår i våra hjärtan.

Jag har haft, och har, förmånen att få jobba tillsammans med fantastiska människor. 

Människor som med små, eller nästintill obefintliga medel, och med den största omsorg, utför så mycket mer än vad som ryms inom ramen för vad som fordras. 

Människor som tillåter och som accepterar. Som låter oss vara både stora och små, starka och sårbara närhelst livet ändrar riktning.

Vardagshjältar. Arbetskamrater. Vänner.

Några av dem har kommit att bli vänner för livet. 

Även om vi numera inte delar samma arbetsplats så tog vi aldrig farväl. 

Vi sa bara ”på återseende”.

Och så har det fortsatt. 

Med kära återseenden. 

Där vi tar vid där vi sist avslutade. 

Samtalen som får mig att skratta och le. 

Samtalen där orden ibland stockar sig halsen. 

Samtalen där orden inte räcker till. 

Samtalen som aldrig tar slut. 

Jag har sedan tretton år tillbaka förmånen att fortfarande få ha en av de mest omtänksamma, varma och okonstlade människor jag någonsin mött i mitt liv och jag kan med stolthet och med stor ödmjukhet titulera henne som en mycket kär vän.   

En vän som stöttar. Som lyssnar utan att döma. Som med sin värme, omtanke och närvaro skänker sinnesro och som berör i både hjärta och själ. 

Tacksam över att våra vägar korsades i det stora, gula huset för tretton år sedan och att jag fortfarande får slå följe med denna fantastiska människa på livets väg i denna så vidunderliga värld.

”It´s the friends we meet along the way that helps us appreciate the journey”.

Love life!

/Malin